Sangriamouth!

Fler bilder

Söndag. Säng, *plugg* och zumba marathon. Igårkväll somnade Robina, Hanna och jag i min säng när vi kollade på bridesmaids och det tog inte många minuter efter de gått innan jag slumrade. 

Lite som balen var önskar jag att min sommar blir. Fina klänningar, fina vänner, barbent, sena kvällar, höga skor och lista fortsätter men jag sätter stop med risk för att bli den tjejen. 

Idag vill jag hälsa hjärtligt till min underbara Lisa som fyller 18 år. Helt sjukt vad tiden går! Grattis på födelsedagen babe, jag älskar dig <3

 

Bal

Så igår var det bal och utgång i Puerto banus. Balen var jättefint organiserat och vi hade så himla kul. Skriver kanske mer om den sen men låter bilderna tala för sig själva. 

PanochPlugg

Lång dag i skolan och Pan med Robina, Hanna,Felica och Clara. Det var mysigt och jag fick en del plugg gjort.

 

Älskade bästa vän

Väldigt ofta kommer jag på mig själv med att tänka om att vara hemma igen. Hemma och höra från soffan din svans slå mot stålräcket som sitter fast i husväggen som gör att ditt viftande hörs i hela huset. Gå en prommenad på våren och se dig bli exalterad över gräset, liksom du var när snön kom. Ligga i soffan och mysa med dig och slänga täcket över dig endast för at se dig leta dig ut och tillslut sticka ut ditt huvud samtidigt som du grymtar pågrund av besväret jag satte dig igenom. Fast lika exalterad var du när jag kom hem från skolan som när jag kom ner för trappan. Lika glad var du när jag gav dig en köttbit extra som när du fick en stor skål mjölk bara för att du var, och fortfarande är DU. 

När du lekte lekar med mig när jag var liten och motvilligt hämtade bollen som jag kastat för jag tyckte det var roligt, men du hellre bara hade tagit en siesta. Se dig hoppa över hinder efter hinder när jag lekte circus med dig, fast än du hellre bara hade fått äta kexen i lugn och ro.  Jag önskar att vi kunde vara tillbaka i Indien och att du jagar mig runt poolen tills vi båda hoppar i och svalkar oss. Jag saknar att se din oskyldiga min när jag hämtade dig hos mormor och morfar efter du smitit ut för du visste att mormor och morfar skulle ge dig leverpastejsmackor och ett extra kex. Samtidigt kan jag ångra att hämta dig när jag blev arg för att du inte vill hem, och du bara satte dig promt ner och tänkte att jag kanske skulle ge upp. Ångrar alla dom gånger jag blivit arg på dig och inte visat dig all den kärlek och den uppmärksamhet som du i stunden ville ha. Även fast jag alltid försökte gick det inte alltid, för jag hade något annat att göra, och hur jag än försöker kan jag inte komma på något viktigare än att ge dig en extra kram och klappa dina silkeslena öron. 

Ditt fina sätt att långsamt och varsamt komma fram till en när man var ledsen för att trösta en som bara du kunde. Och varje dag önskar jag att du fanns kvar. Några av mina första minnen i livet är med dig, och att ha dig kvar tills jag var 16 var underbart, men jag önskar att du aldrig behövt försvinna. Jag önskar att du står på trappuppgången när jag kommer hem och kissar på dig av glädje sådär som du gjorde när du var yngre och man hade varit borta en längre tid. Jag vill ligga i sängen och höra dig tassa fram till min dörr och putta upp dörren med din nos för att kolla om jag är vaken. 

Jag är tacksam för allt men jag önskar att det aldrig behövt säga hejdå. Usch jag saknar dig så det gör ont i hela hjärtat och vet inte vad jag ska ta mig till. Jag vill komma hem, men hem är inte detsamma utan dig.

 

KalasKarin

En gång i tiden här i funkan var jag kalascool. KalasKarin som jag även kallar mig själv för. Här är det tro det eller ej en spontanbild knäppt på mig just mitt i mina djupa och filosofiska tankar, antagligen om det fanns en Mcdonalds där vi var( det fanns det). Bjuder på en överredigerad bild för det är tydligen det jag gör när jag är sjuk och min hjärna har koncentrationssvårigheter ( är detta rättskrivet eller ska ordet vara särskrivet??)

Så cool med bakåtvänd keps och solglasögon när jag badar i min fame...

Helgen och kräkKarin

Fredag : kyrkmys med härligq tjejer och en kväll där jag och Clara bara satt och pratade långt in på natten. Vad vi pratade om minns jag inte ens.

 

Jag och Felicia

Lördag : kvällsmat, Eurovision och sleepover på skolan.

Ibland pratar jag med Lisa om min inre längtan efter att vara den tjejen som sitter längst bak i klassrummet och äter sitt hår. Jag är på god väg och denna bilden fångade just ett sådant ögonblick.

Jag kräktes och så inatt och sådant annat mysigt. KräkKarin är ett smeknamn som då och då lyfts fram i ramp ljuset och jag tänker inte mörklägga det så vi kör på.

Organiserat kaos

Läxor, prov och inlämningar. Nationella och redovisningar som känndes så långt bort men nu faktist ligger runt hörnet. Ibland lyckas jag. Ibland lyckas jag att sätta mig ner effektiv och bara plugga i timmar. Jag kommer in i något sorts flow så bara går det. Men ibland funkar det inte för fem öre. Jag inser hur fler och fler saker tornar upp sig och ibland känns det inte ens som att det hjälper att plugga. 

Jag har min trogna lista som lugnar ner mig lite från gång till gång, och ibland vill jag bara gråta när fler och fler saker läggs till på listan. En konstant fight med att inte bara lägga mig på sängen ( okej det händer typ en gång om dagen men endå) och strunta i det och lyssna på Lana. Och jag vet att jag är riktigt fjollig, för detta är inget jämnfört med typ universitet och jag kommer antagligen senare i livet skratta åt mitt förvirrade tonårs-jag, men men. 

Det som kanske känns jobbigast är hela grejen med att jag inte kan bestämma mig över något och går runt med konstant ångest över att jag inte ar vara på dagarna mer. För samtidigt som det inte alls känns som många dagar kvar, så känns det som vi sagt det ett tag nu. Hela vår terminen är en stor dimma och mitt tidsperpsektiv är så gott som borta. Jag kan tro att klockan är något men så är jag typ 5 timar fel i tiden, eller så förvandlades min siesta till en ny dag. 

Jag sover dåligt och har börjat sova riktigt dåligt igen. Fruktansvärda drömmar och jag känner på mig att starka hallucinationer inte är långt bort igen. Usch, jag får verkligen inte alls många timmars sömn per natt och jag tror inte jag kommer få det på ett bra tag, vilket borde skrämma mig men jag tror jag är för trött. 

34 dagar kvar tills jag slutar skolan. Är det mycket eller lite? Kommer jag hinna med allt jag vill? Är det fel att längta till sommaren? Kommer jag få mycket sommarlov eller kommer två jobb bara sluka min tid. 

Så jag hoppas att sömn inte är så viktigt som dom påstår.

mvh tonårs Karin

Smygbild som Greta tog...

Pan o chocolate som jag kommer sakna dig

Önskar verkligen att pan o chocolate fanns hemma i Helsingborg, underbara mackor och juicer och underbart café. Här ska jag fika så mycket som jag bara kan ( och plånboken tillåter) innan jag åker hem.

Ibland när jag är där funderar jag på att beställa in något annat än det jag alltid gör, men det slutar alltid med samma sak. Un tostada con aceite, sal, pimiento y jamón serrano, y un zumo de fresas, naranja y mango. Himmelriket!

 

 

Tid?

Så tiden rinner iväg. En helg fylld med ferian, Granada och ett borttappat kreditkort. Men nu iallafall ska jag återgå till rutiner och nu är det inte många dagar kvar till mattenationella. Kanske konstigt tidsperspektiv för många men för mig är mattenationella den sista stora kullen att ta sig över. Nu är alla matteprov från min tid här utskrivna, gammla nationella och extra övningar utskrivna... 

Engelska nationella idag och jag tror faktist det gick bra. Ännu en sak jag stryker av min lista. Känns verkligen som att en tyngd lyfts från mina axlar varje gång jag stryker en sak från listan.

Speciellt grattis till fina Malte för intagningen <3

Frågan är vart Tere är med mitt pitabröd...? GAH

Ã…ngest och lycka

Jag vet inte ens vart jag ska börja. Utan att bli för bölig. För som min kära vän Anna skriver, så påbörjar jag nu min sista hela månad här. HAHA, what?!!? Känns inte alls längesedan jag räknade ner i höstas att det bara var 100 dagar kvar till julafton i Sverige. Och nu så är det inte ens halva det till min tid här är över. 

På ett sätt är det så skönt. Hem, på riktigt denna gången. Men usch och fy nej jag vill inte. Jag vill inte hem. Konstanta tankar som aldrig riktigt kommer överens med varann. 

Jag försöker peppa mig själv med tankar inför svensk sommar men det dröjer inte många sekunder innan jag känner ångest inför att längta till att Spanien ska vara över. 

Svensk sommar med mina underbara syskon och vänner, volleyboll kvällar hos familjen Hauggaard med grillmaster Joakim och bra musik. Åh bra musik!!! Fast samtidigt dåligt väder och kalla nätter. Men långa longboard rundor med Anna och glass från Sofierokiosken. Listan kan göras lång men det är safe to say att min hjärna inte riktigt kan bestämma sig.

Så för att vara lite nostalgisk lägger jag upp några bilder från i de första månaderna, och försöka minnas alla sjuka saker som hänt som inte kunnats skrivas här. Men ett minne som inte får glömmas bort är i onsdagskväll, kiss och snabba bilar.

Åh herre första ferian...

Feria de los pueblos

Ferian har nu börjat och detta firade vi in med fest igårkväll. Vi är lediga idag vilket gjorde igårkväll till en liten minihelgkväll. Först träffade vi Sofie och kompany på hotellrummet och sedan vidare till ferian. En riktigt lyckad och rolig kväll. 

Tillskillnad från förra ferian går denna ferian ut på att fira alla olika nationaliteter som finns här i funkan. Samma hus som på förra ferian representerade föreningar representerar nu olika länder. I dessa små hus säljs allt från mat till drinkar som är speciella för just det landet. 

Ferian håller på till söndag vilket gör att vi även har hela helgen på oss att vara på feiran vilket är väldigt roligt!